Morgonen startade med en sista frukost hemma hos Robert med familj, jkag kommer att sakna rostade groundnuts och den fantastiska färska frukten som vi äter varje morgon. Anna som jag delar rum med har fått uppleva min fantastiska förmåga att somna snabbt, jag kan ligga och samtala på kvällen för att mitt i en mening hamna i dvala.
Det är en gudagåva som jag fått, Anna var förvarnad men nu har även hon fått uppleva detta fenomen.
Bengt och jag fick äntligen möjlighet att följa med Anna och Sara till skolan och följa undervisningen, jag är så imponerad över deras sätt att undervisa barnen i BINC. Alla ska känna sig stolta över vilka fantastiska lärare som Aspuddens skola har. Barnen i BINC verkligen älskar Sara och Anna. Före lunch ordnade vi en fiskdamm för alla barnen, presenterna var skänkta av barnen i F-klasserna på Aspuddens skola. Det är många lyckliga barn i Bumufuni som somnar sött ikväll med gosedjur hårt tryckta mot sina kinder. Efter lunch kom det oundvikliga avskedet med alla i byn, precis som förra gången var det bara att sätta på sig solglasögonen så att tårarna inte skulle synas så mycket men vad hjälper det när tårarna rinner ned för kinderna. Vi älskar dessa människor så mycket och dom har visat oss så mycket kärlek och omtanke trots sin fattigdom. Samtidigt vet jag att vi kommer tillbaka någon gång, förhoppningsvis i vår.
Imorgon återvänder vi till Kampala för ett möte med den svenska ambassadören. Det är väldigt roligt att de känner till Aspuddens skolas projekt i Bumufuni.
Nu är det dags för middag.
Over and out !
Arne